Tuven, Tuvens pappa och jag

Det är helt fantastiskt vad fort tiden verkar gå fort nu. Redan i morgon ska Andre och Martina påbörja sitt sista dygn här hos oss och under den japanska övermorgondagens förmiddagstimmar (ja, jag tror det var så det var sagt) kommer Ängstuvas morfar och moster Mi att landa i Osaka. Det ska bli spännande att se hur de, kanske framförallt morfadern, klarar det japanska vardagslivet med bl.a. ätpinnar och golvsittning. Tyvärr börjar jag bli lite snuvig i den ena näsborren, men det känns inte som att det kommer bli så mycket värre än en, i värsta fall, lindrig förkylning, vilket förstås är tur.