Första skoldagen

Tiden går sannerligen fort. Jag tänker att ett inlägg om dagen borde vara en ganska rimlig insatts, men det tycks svårt att ens hinna med ens det.
     Igår hade vi våran värdfamilj på besök. Egentligen brukar ju det vara de som bjuder hem oss, då det är de som är de som bor i japan, de som tagit sig an oss och de som är "värdarna". Men nu var det så att de skulle låna ut futoner  (madrasser) till oss eftersom Rasmus familj kommer snart och eftersom de endå var här då passade vi på att bjuda på middag. Vi funderad ganska länge på vad vi skulle bjuda på, nått "typiskt svenskt" kunde vi inte komma på, utom möjligen köttbullar, men det bjöd vi på i julas, och någon typ av biffar, men då behövder man helt lingonsylt för att få fart på smaken och vi hade inte riktigt tid/lust/ork/råd att ta oss till IKEA bara för att handla det. Men så plöttsligt kom jag på det, tacos, det man alltid har som gemensamma middagar i sverige, men inte i japan. Kryddor och lite tillbehör har vi hittat på en butik som har diverse världsliga ting och så fick vi de efterlängtade mjuka skalen av Tuvens morfar och moster Mi när de var här. Så nu kunde i bjuda på något som det aldrig hade ätit, åtminstone inte som hemmamat. Det verkade iallafall som att de gillade det. Sen gjorde jag en slags pannkakstårta som iallafall inte blev helt dålig den heller. Det vart iallfall bra alltihop på det stora hela. De hade med sig en annan liten bakelse och jordgubbar också, så det blev ett riktigt snaskkalas (vilket äckligt ord) faktiskt, och trevligt hade vi fast de åkte hem i rätt god tid (vilket var ganska skönt då vi kunde lägga lilla blomman ifred utan att behöva verka otrevliga). Dagen erbjöd också en del ovanligheter, bl.a. så var Rasmus tvungen att vara hemma ifall de skulle ringa (vi hade nämligen inte bestämt vilken tid de skulle komma) samtidigt som det behövde inhandlas lite nerifrån stan. Eftersom Ängstuva också behövde komma ut och Rasmus kunde hinna med mer hemma, tog jag med henne och åkte ner på stan och gjorde alla ärenden själva. Vi klarade det riktigt fint och vi fick med oss en del hem som troligen inte kommit med ifall vi åkt allihopa och alldels säkert inte kommit med om Rasmus åkt själv.
    Lite fel skrev jag i det förra inlägget, Rasmus började skolan redan idag, så därför har Ängstuva och jag varit själva ganska länge idag. Det har visat sig att Rasmus hittat kurser som han kan läsa som fyller upp nästan alla dagar helt. Det är ju perfekt i det syfte att han kommer att få massor av poäng om han klarar allt och han kommer säkert att få lära sig en hel del också. Det jobbiga är väl att jag måste gå upp tidigt varje vardagsmorgon oavsett om jag har varit vaken en massa på natten och ammat samt att jag och lilla vännen får vara hemma själva massor. Jag inser ju klart det misstag jag gjort då jag tänkt att vi ska spara på det där med ordentlig avvänjning av ammning tills alla gäster har varit här. Nu kommer det säkert bli både långa nätter och långa dagar. Jaja, det löser sig nog. Vi har numera iallafall lagt in två nya rutiner vid Tuvaläggning, dels så får hon välja ett gosdjur varje gång hon ska gå in och sova och till nattsovningen hjälps vi alla åt att plocka ihop hennes saker innan hon kryper till kojs. Hon är jätteduktigt på det.

Borta tänderna gör vi förståss också, men det kan vi ju inte kalla "nytt".
     Rasmus fick dessutom veta sina betyg från förra terminen idag. Det visade sig var över all förväntan. Han hade inte missat en enda kurs och hade dessutom 5:or i lite mer än hälften av allt han gjort. Sjukt bra!

Kommentarer
Postat av: Mormor Annica

Tuvens kinder är precis lika som dina var i hennes ålder. Stora och röda...Underbart. Hälsa Rasmus att han är jättduktig. Det är ni föresten allihop. Kram!

2009-04-08 @ 15:34:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0