Tuven, Tuvens pappa och jag

      När vi kom fram var klockan 06.30. Det kändes tidigt, kallt och (detta trots att det var Tokyo) ganska dött. Vi irrade oss fram till stationen och letade upp platsen som David (Rasmus klassis) skulle möta oss på, den lite mera rimmliga tiden, kl 11.00 (tror jag det var). Efter att vi hittat platsen gick vi runt och försökte roa oss efter bästa förmåga detta ledde oss till insikterna att det är ganska fantastiskt att man kan klämma in så många Mc Donalds, Starbucks coffee och KFC på en sådan relativt liten yta och ändå få det att gå ihop och att Japan behandlar sina uteliggare annorlunda än man gör i Sverige. Här låter man de sova inne på stationsområdet på kartongbitar som finns att tillgå på området och vid sjutiden går en man i vita hanskar och väcker dem. Men det är inte särskillt skräpigt på allmänna platser som denna. Jag tror att japanerna helt enkelt inte slänger så mycket skräp omkring sig och man har också mycket arbetskraft som går åt till att städa så det är mycket sällan som man stöter på just skräp. Men man kan undra hur mycket skräp de går runt med i fickorna för papperskorgar, som inte är till för flaskor och burkar det vill säga, finns det inte gott om.

     Nåväl, kl 11.00 (som jag ju tror att det var) kom David och mötte oss. Snäll som han är visade han runt oss lite i den stora staden och sedan åt vi lunch tillsammans. Det var gott, iallafall efterrätterna (buffevariant) och sedan visade han oss ett stort köpcenter där Rasmus äntligen kunde köpa sig ett mahiong-set (ett typ spel), så sedan var han glad och så började vi ta oss mot hotellet och eftersom Rasmus var på så bra humör och jag oroade mig över Ängstuvas sovtider fick vi till och med åka taxi en bit. Väl framme la vi oss att sova middag allihop. När vi vaknade var det middagstid och vi började leta efter ett ställe att äta middag på. Det vart väl ingen succemiddag för oss den dagen så det struntar jag att berätta. Sen badade vi och sov vi i lyxiga hotellsängar (utom Ängstuva som fick sova på golvet).

     Dagen efter var det nyårsafton. Vi gjorde inte så mycket den dagen innan det var dags att träffa alla. Vi hann dock med att se på ett tempel som låg alldeles nära vårat hotell. Det var rätt stort och hade en fin trädgård med statyer och bäckar. Den hade också vissa informativa skyltar som deklarerade: NO PETS NO POOP.

     Klockan 19.00 var det fördrink hos David. Det var hemskt roligt att träffa alla igen och dessutom få se hur David hade det i hans, nästan lite snobbiga;), studentlägenhet med varmvatten i kranen (!). Efter det var det middag som gällde. Jag lyckades, till min stora glädje, söva Tuven på vägen dit, sen lyckades jag vidare, till min stora glädje och förvåning, att lägga ner henne i vagnen också. Sen sov hon nästan hela middagen. Vi åt yakiniku, kött som man grillar själv över öppen eld. Det var gott. Jag tänkte lägga ut lite bilder sedan, men eftersom inte vi har någon annan kamera en en webbis så tog vi inga egna bilder så jag måste fråga fotografen eller eventuellt fotograferna om lov först. 

     Efter maten var det Kareoke. Jag försökte återigen sövaTuven på vägen dit, men det gick inte så bra. När vi väl var på plats fick vi reda på att Tuven inte fick vara därinne mer än en halvtimme, så efter att ha beslutat att inte bråka med personalen om att hon är mycket mogen för sin ålder, bestämmde vi att det var dags att åka hem. Det känndes lite trist att ge upp så tidigt och dessutom ta ett sådant hastigt avsked av alla. Men när vi väl lagt Tuven att sova, köpt godis, glass och dricka ur en automat, lagt upp mahionget och bestämmt oss för att pussas och skåla vid 12-slaget känndes allt rätt bra igen.

    Dagen efter blev Rasmus tyvärr sjuk så vi bestämmde oss för att inte krångla med nattbuss hem utan tog det mycket snabbare, men också mycket dyrare, tåget hem. Det var skönt. Egentligen hade vi tänkt shoppa lite också, men allt var stängt på nyårsdagen. Men det gjorde inte så mycket tyckte vi.

    På det stora hela var resan en mycket bra resa. Eftersom vi fick ditresan och hotellrummet i julklapp av Tuvens farmor och farfar plus att vi fått en massa andra pengar av folk i julklapp så lyxade vi rätt mycket med mat och så när vi var där, så det känndes verkligen som en semester. Tack alla igen som hjälpte oss med det!

   Medan vi var borta hann Tuvens morfar fylla år den 31:a december och hennes farbror Nicke den 1:a januari. Så dem vill vi naturligtvis passa på att gratta också. GRATTIS!

Våran officiella grattisbild

     I hela det här inlägget har jag använt mig av vissa koder för att få till det där a:na och o:na med prickar istället för att sitta och kopiera och klistra in och sånt skit. Detta tipset om hur man bär sig åt fick jag av min kompis Maria. Det tackar jag för!

     Dessutom fick jag under min frånvaro den första kommentar på den här bloggen någonsin. Tack för det, det känns mycket bra!