Vad är en lång tid?

Nu har Rasmus skrivit klart en av uppsattserna och ägnar sig för tillfället åt lite matte och då behöver han inte datorn (egentligen så står han vid spisen och lagar oss lite mat just precis nu, men det ser ju bättre ut för både honom och mig om vi säger att han engagerar sig i mattematiken istället). Ängstuva ligger och lurar sin första lur för dagen och jag, jag sitter ju här. Egentligen hade jag tänkt att jag och hon skulle följa med Rasmus när han går till skolan för att lämna in en sak och att vi sedan skulle fortsätta ner på stan och inhandla lite förnödenheter medan Rasmus gick hem och fortsatte med mattematiken. Men nu ska Rasmus snart gå och Ängstuva snusar ju fortfarande så det blir nog att vi går ner själva sedan, bara hon och jag. Det kommer att bli ett litet äventyr i sig, eftersom hon och jag aldrig varit ner på stan själva förut. Jag brukar peka, Rasmus brukar prata och betala och Tuven brukar bara hänga med. Nu ska vi alltså fixa alla bitarna själva, men det går nog bra.
      Tidigare har jag trott att vi skulle vara här jättelänge, det finns ju faktiskt de som bara är här i ett halvår. Men igår när jag stannade lite längre för att prata med två av mina japanskaklasskompisar på universitetet, förstod jag att vi inte är här så länge trots allt. En utav dem skulle stanna här i tre-fyra år, det var inte riktigt bestämmt ännu och hon ska ha barn i april, hon kommer inte att komma hem till sina släktingar och vänner fören barnet är över två år. Den andra kvinnan har varit här i ett år och ska vara här i tre till. Hennes man doktorerade i hjärtkirurgi. De har två barn, tvillingpojkar som är runt 5 år tror jag, de kommer att börja skolan här. Hon tycker inte ens om Japan eller ens japanerna. Det verkar verkligen jättejobbigt. Men plöttsligt förstår jag iallafall varför den första kvinnan studerar japanskan så hårt. Själv tycker jag det är kul att kunna lite, men jag tycker inte det är så jätteviktigt, vi har ju varit här nästan halva tiden redan nu. Men hon ska ju vara här länge och försöka komma in lite mer i det japanska samhället och eventuellt också läsa någon kurs på universitetet senare. Jag tycker att det är kul att vara här, kul att få ha bott i ett så främmande land i ett knappt år, men jag är verkligen glad över att det inte är längre.
2009-01-29 @ 09:25:22 Allmänt Permalink

Kommentarer
Postat av: Elin

Jag vet inte vad en lång tid är, jag vet bara att ett tag är ungefär två stunder medan en stund är ganska precis två straxar.

2009-01-29 @ 23:01:37
URL: http://elinessner.blogspot.com/
Postat av: Ann-Caroline

Aha nice, vart åker ni sedan blir det norrtälje då eller? Absolut, jag ska börja fotografera litgrann igen. :) bilder finns även litegrann på www.bilddagboken.se sök på tindrar. =)Men jag har själv tänkt lägga upp bilder på bloggen. ^^

Jo det kostar pengar, men vad kostar iofs inte pengar liksom. ^^ Kram

2009-01-30 @ 10:35:11
URL: http://mellanhimmelochhav.blogg.se/
Postat av: Pernilla

Om jag ni får komma iväg överhuvudtaget kommer jag nog hålla med hon som inte tycker om japaner...det verkar skrikiga och jobbiga :D

Det är kul att höra att ni har det bra och jätteskoj att se bilder på Tuva...hon har ju blivit jättestor :D

Börjar du känna dej bekväm i det japanska samhället nu?

2009-01-30 @ 11:02:52
Postat av: Alexandra (jag ni vet)

Elin: Det var sannerligen ett pricist vetande;)

Ann-Caroline: Jag svarar i din blogg istället;)

Pernilla: Mja, jag tycker nog att de är relativt artiga. Men visst, man kan ju inte påstå att jag/vi skaffat oss några japanska vänner, inte ens i närheten av det. Men tydligen verkar det som utlänning vara mest tacksamt att komma till de ställen där utlänningar är som ovanligast. Då är japanerna artigare och inte lika uttröttade, å andra sidan har man ju inga andra utlänningar att luta sig mot då heller.

Ja, hon är rätt stor, iallafall är hon tung att bära;)

Bekväm och bekväm. Jag är nog rätt bekväm i vårat bostadsområde, i våran affär, på våran buss och lite nere i våran stad. Men i landet vet det sjutton.

Jag hoppas verkligen att ni kan få komma iväg så småningom. Fruktansvärt tråkigt att behöva få gå och skjuta på det hela. Hoppas ni åtminstone har det bra där hemma:D

2009-02-01 @ 14:36:11
URL: http://lundholms.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0