Tuven, Tuvens pappa och jag

Sen i måndags har faktiskt jag och Rasmus tagit tag i att träna en liten stund varannan dag, så det har väl blivit tre gånger nu.  Vi har provat lite olika, men "little black dress workout" är nog favoriten om båda ska komma överens om något. Den består av olika träningsprogram som är på ca 10 minuter vardera, så vi brukar köra två-tre sådana. Det är lite lagom sådär och sedan försöker vi strecha efteråt, men det är ju så förbaskat tråkigt. Rasmus kör stenhårt och blir trött och svettig, själv är jag livrädd för att bli trött för snabbt och verka dålig, så jag tar det så lungt att jag knappt blir trött alls. Fast egentligen har jag kört lite hårdare för varje gång, så idag kändes det faktiskt som om jag hade jobbat lite, så det kändes kul. Imorgon tänkte vi börja med att köra lite amatör tai chi varannan dag och den vanliga träningen varannan dag så vi rör lite på oss varje dag. Inget avancerat alltså, utan bara se till att man gör något vettigt med kroppen varje dag (egentligen är det mycket märkligt att jag sitter här och påstår att träning skulle vara bra för kroppen, har alltid hävdat att det borde vara motsattsen). På det stora hela känns det iallafall bra att ha kommit igång. Det här med träning känns som något som Rasmus vill göra och något som jag vill ha gjort, så det ska nog gå bra att fortsätta med ett tag till. Dessutom har vi helt hållit oss ifrån sötsaker och onyttigheter till fikat (för det är ju som Elin säger, man kan ju inte helt strunta i fikat, det är ju faktiskt inte vettigt). Nu är det dock fredag så idag har vi fått sötsaker till fikat och chips på kvällen. Imorgon får vi godis, så vi har alltså två snaskdagar i veckan, men det är rimmligt tycker vi (för att inte säga nödvändigt).

      Ängstuva har varit en jätteduktig tjej idag, för när hon reste sig upp mot mig, släppte hon taget för en liten stund och stod alldeles själv. Två gånger gjorde hon det till och med och båda gångerna ropade jag till Rasmus som dock lyckades missa båda gångerna. Vi försökte att återskapa den fantastiska händelsen, men det var naturligtvis inte Ängstuva med på, så vi får väl se när pappan får skåda det fantastiska.

      För er som grubblat er gråa över hur jag och Lilltuva lyckades genomföra gårdagens statsutflykt kan jag berätta att allt klarade sig bra, förutom pengen vi fått av pappa Rasmus förståss, den var det inte mycket kvar av när vi kom hem. Jag fick mina garner och Tuven fick sina blöjor. Sen fick ju jag äntligen gå runt i den där bäbisaffären och titta på allt jag ville och handla vad jag ville (som jag hade fått ekonomiska resurser till d.v.s). Så det blev en sådan där leksak som är som små burkar i olika färger som man sätter i varandra (eller på varandra om man vänder på dem och dessa har jag förstått är en mycket bra leksak för små barn, åtminstone enligt mina nyhetsmail), en nappflaska/pipmugg, en sagobok, två uppsättningar kläder plus ett par extra byxor. Jag är så glad.